Svara på frågor

När man är singel får man svara på varför man inte hittat någon kärlek åt sig. När man hittat kärleken är det frågor som "när blir det bröllop" och "när skaffar ni barn" som man ständigt får svara på. Närman sedan gjort endera och på det sättet svarat på ena frågan, återstår ju den andra som man får fortsätta svara på. Och sedan när man skaffat det där ena barnet får man svara på när det kommer syskon. Folks ständiga nyfikenhet. Och att människor är så inrutade i hur det ska vara.
Senast idag har jag svarat på frågan när det kommer syskon. Och svaret var det samma som det varit sedan Matilda föddes, vi ser sedan. Tänk om man inte vill ha mer än ett barn ? Tänk om man inte kan få flera barn ? Folk menar ju inte illa när de frågar, men ibland känns det bara jobbigt att svara på samma frågor. Varför är det inte nog som det är ? Måste man alltid göra som "alla andra" och för att det "hör till" ?
För en del är det en självklarhet att skaffa flera barn, andra klarar sig med ett. En del måste gifta sig före de skaffar barn. Någon vill satsa på karriären istället för ett familjeliv. Men alltid ska det frågas ut.
Hur kan man veta om man vill ha flera barn ? Det är ju så lätt med ett. Ett barn som får all kärlek, behöver inte dela mamma och pappa med någon. Och hur ska man veta när det är "tid" för ett till barn ?
Samtidigt som det är lätt med ett barn, vill jag ge Matilda något jag aldrig haft; bandet syskon emellan. Någon att dela saker med, någon att leka med, någon att bråka med. Någon som alltid kommer finnas där. Men det är ingen självklarhet att det blir flera barn.
Och de som väntar på vårt bröllop, kommer få vänta länge. Det är inte heller någon självklarhet att det blir något bröllop. För vi brukar inte alltid göra som alla andra.

Vår ögonsten <3