7 november 2017

Sluta blogga ?

Efter att ha bloggat i många år så tänker jag ofta att det här borde jag skriva om, och dethär. Men eftersom jag inte kan sätta mig ner och skriva direkt som tanken kommer, så blir det alltid ogjort. Sedan när det finns tid att blogga är det inte samma sak att börja skriva om någonting, då har jag redan tappat den röda tråden från det inlägget jag formulerade i mitt huvud.
Funderar om jag ska lämna bloggandet helt, eftersom det nu förtiden blir ett inlägg kanske varannan månad. En del av mig vill ändå fortsätta skriva om viktiga och mindre viktiga saker. Och jag vet att det finns människor som gärna läser det jag skriver.
På kvällarna när det kanske sku finnas tid att skriva någonting smått är jag helt för trött och lat för att plocka fram datorn (japp den kan ligga orörd i flera veckor nu förtiden!), det är betydligt mer avslappnande att bara ligga på soffan en halvtimme innan det är sovdags. Jag vill ju blogga om vardagen, inte bara då det varit något extra, så som det nu varit det senaste året med bloggandet. Kanske flytta över vardagen till instagram?Några dagar i veckan lägga upp någon eller några bilder och kort skriva om hur vår vardag ser ut för tillfället, nå får se..


2 och 4 års kalas

Nu har båda barnen hunnit fylla år, 2 och 4. Likt förra året hade vi dubbelkalas och firade båda samtidigt, lättast så. Matilda hade beställt en frozenkaka med elsa, anna och olaf och blå grädde, som hon bestämt inte sku dela med sin lillebror. Nå allting kan man inte uppfylla men med Nannus hjälp blev det iallafall en frozen kaka. Mathias har nu inte så stor skillnad, men en traktorkaka var det som han svarade jo på när vi pratade om kakor, så en sådan fick det bli. Matilda var hemskt noga med att förklara för alla att kakorna är likadana innuti, det är bara utsidan som är olika.



Barnen satt med i bordet med första gästerna men sedan var nog presenterna roligare än det ätbara. Blev lite in-ut fiilis i köket då så många kom nästan samtidigt och gästerna inte kunde bli vid köksbordet och sällskapa utan fick dricka sitt kaffe och sedan ge rum för följande gäster.

Barnen fick massor med fina presenter (jag stod mest i köket så missade vem som hämtade vad) men försökte nu sedan fråga andra att vad fick dom av vem. Matildas bästa present var cykeln och Mathias mopon, vilket ju är ganska självklart 😅 Matilda fick en massa krimskrams som hon önskat sig och Mathias fick säkert 20 olika fordon i olika storlekar, så nu finns det att välja mellan!





Höst 2017

Bloggen har stått tom igen, likaså är mina dagbokssidor tomma sedan halva Augusti. Och då kräver inte dagboken mer än 3 rader text per dag, ändå tar jag mig inte tid att fylla i den. Och ju fler tomma sidor där blir imellan, destu mindre lust har jag att skriva i den.
Hösten för mig verkar vara en stressig tid. Man ska hitta tillbaka till rutinerna igen efter sommaren, dagis börjar, vi har båda egna och andras födelsedagar, och så har vi rest också denhär hösten.
Det var inte bara att föra barnen tillbaka till dagis efter sommaren, Matilda böt till stora sidan så för henne blev det helt ny personal och utrymmen. För Mathias blev det nya utrymmen på lilla sidan och delvis ny personal. Det har tagit på allas krafter.
Vi har rest både i September och Oktober. I September blev det en Stockholmskryssning bara vår lilla familj då vi fokuserade på barnen. I Stockholm hade vi träff med Ida och barnen och så blev det någon timme lek inne på Junibacken. På båten hittade vi bekanta så Matilda fick en kompis att leka med. Barndiscot var ingen höjdare tyckte våra barn men när bändet började spelade passade det att dansa loss.



I Oktober var vi en vecka på Kos, en blåsig liten holme. Själva Kos var inte kanske ett så barnvänligt ställe, fanns just ingenting för barn men hotellet hade iallafall en barnpool och lekledare som höll program. Spenderade dagarna vid poolen eller stranden och på kvällen stupade vi ungefär i säng efter middagen. En natt vaknade vi av att hela sängen skakade och gungade, väldigt obehagligt att uppleva en jordbävning. Annars gick resan bra men inte är det precis lugn och ro när man reser med 2 små barn, tur hade vi med oss 2 par extra ögon.


 I Oktober hann jag också besöka stockmanns galna dagar en dag och gå på i love me-mässan en förmiddag tillsammans med Nannu. Där sku man fort få hela dagen att gå, massor att prova och undersöka men vi hade bara förmiddagen tid.

Dehär fick följa med hem från mässan
Galna dagar blir bara sämre för varje gång. Det var årets fynd.