Aral Hotel

Hotellet dit Nazar skickade oss var ett medelstort 3 stjärnigt hotell i Side vid namn Aral Hotel. Vi var hela 18 stycken finnar som klev av bussen där. På söndagen kom det dessutom ett gäng från Tammerfors så vi var rätt så många finnar där.

Min första åsikt om hotellet var allt annat än bra. De är högst antagligen fullt medvetna om att det kommer en sats hotellgäster mitt i natten som har rest länge och gärna vill komma i säng. Men 01:30 när vi anlände till hotellet stoppade de en semla i handen och visade att vi skulle ta dricka. "Nu e de nu fan"- tänkte jag, vi kommer mitt i natten och det är är ingen som kan checka in oss?! Matilda vaknade när vi steg ur bussen så hon var ju pigg för stunden men det var ändå mitt i natten. Vi väntade närmare 30 minuter innan det kom någon som kunde checka in oss. Och det gick ju inte precis smärtfritt det heller. De hittade inte våra bokningar och allt skulle göras en sak igången.
Jag trängde mig lite före (inte för att det fanns någon kö då folk satt i sofforna och väntade) för att vi skulle få ett rum så fort som möjligt och få tösen i säng. Vi var nummer 2 som de checkade in och vi fick ett rum på 4de våningen. Daniel frågade direkt om de inte kan byta till ett rum på första våningen istället. "Tomorrow" svarade karln. Jaahas, upp till fjärde våningen då bara med kappsäckar, kärra, bilstol och kassar. Sedan fick Daniel ännu gå ner och se om det fanns en babysäng att låna, och den fick han bära upp.
Efter lite gnällande och marrande fick vi på måndagen ett rum på första våningen då några ryssar inte dykt upp under söndagen. Hotellet påstods vara helt fullt att det fanns inte möjlighet att byta rum, undrar varför de inte då direkt kunde byta rum före de gav första våningens rum till par utan barn.
När vi väl fick vårt rum som var ett 3 personersrum så hade vi gott om utrymme och en enorm säng. Förstås kan allt inte vara ok, kylskåpet var sönder. Det fick vi utbytt på kvällen när jag gick med Matildas mjölk till receptionen och bad dem förvara den kallt.

 Hotellet var städigt och rent. Inget råtthål alltså! Man såg ju nog att det inte var särskilt nytt men nästa vinter ska hotellet byggas om och bli 5 stjärnigt. Ska de vara värt sina 5 stjärnor behöver hela personalen få sig en snabbkurs i engelska, för de flesta kunde inte mer än 5 ord engelska. Och de som "kunde" engelska var också svårförstådda.

Det var inget barnvänligt hotell. Det var trappor precis över allt. Från gatan till hotellområdet gick det en brant trappa, där fanns som tur en hiskelit hal ramp brevid (!) och till receptionen gick det fler trappsteg ner. Hiss fanns det alltså inte och inga rum på marknivå. Till "matsalen" och baren var det trappor, dessutom var första steget upphöjt så det var problematiskt att få kärran över. Där var maten serverades fanns det igen några trappor man sku upp och ner för. Så nej, ingeting för folk med dåliga knän eller hjul!

Pool området var medelstort, helt okej. Solstolar fanns det tillräckligt, bassängen var rätt så stor. Och så fanns det ju 2 rutchkanor med egen bassäng och en liten barnbassäng, som var helt för djup för Matilda.
Något positivt var ju att det fanns en stor gräsmatta med träd där vi kunde spendera dagarna i skuggan.

Matildas revir

Nazars resor till Aral Hotel kostar någonstans mellan 600 och 700, det är en summa jag aldrig i världen skulle betala för hotellet. Men för summan vi betalade så var det helt dugligt!
När allt fixat sig med rummen så var hotellet nog helt okej.
Hotellet låg på passligt gångavstånd från stranden och Gamla Stan. Och det lilla centrum som fanns utan för Gamla Stan. På samma område som Aral fanns några andra hotell och på samma gata fanns det några små butiker, en liten market och några restaurangen. Helt okej alltså.