Amning, något av det naturligaste i världen. Men passar det alla ?
Med Matilda var jag inte alls bekväm med att amma i andras sällskap. Tyckte inte alls om att ta fram bröstet i tid och otid för att hon var hungrig. Och ofta blev det flaska borta och om vi hade gäster. Eftersom hon fick flaska redan från början kanske inte min mjölk steg tillräckligt och hon blev inte ordentligt mätt på bröstmjölk. Den var helt enkelt för vattnig för att hålla henne mätt. Redan innan hon var 3 månader hade jag slutat med amningen för det kändes inte bra då hon ändå krävde tilläggs mjölk.
Denhär gången vill jag verkligen få amningen och fungera. Helst sku jag helamma tills han är 4månader och vi börjar med smakportioner. Jag försöker göra mig bekväm med amningen men trivs ändå inte att sitta med bröstet framme bland folk. Alternativet är ju att jag går åt sidan medan han äter. Det är ju bara lite oartigt att gå tex till sovrummet om vi har gäster..
Denhär gången steg mjölken först på 3dje dagen (efter lite öl, då jag blev tipsad om att malt hjälper) och innan den steg kände jag mig värdelös då han inte fick tillräckligt med mjölk utan måste få tilläggsmjölk från flaska för att inte bli dålig. Det var läkaren som krävde att vi ger ersättning efter varje amning. Som tur kunde vi sluta med ersättningen efter söndagen. Nu har han gått upp i vikt så fint (nästan 400g på en vecka!) så min mjölk räcker bra till. Och jag hoppas verkligen att den inte börjar sina. Eller bli vattnig. Jag har ändå inte mjölk i överflöd så det sku rinna ut, men det räcker till honom och det är huvudsaken.
Det är ganska stor skillnad mellan Matilda och lillebrors ätande. Matilda slurpade i sig på 5 minuter det hon ville ha, det sku vara fart under när hon åt, också flaskan tömde hon på någon minut. Med henne kunde vi inte använda anticolic flaskor för det kom för långsamt i hennes tycke. Lillebror är lugnar med ätandet, har ro att vänta medan jag ställer i ordning utan att skrika lungorna ur sig. Han tar också tid på sig när han äter, suger en stund och pausar en stund, njuter och suger igen. Så hela matstunden tar längre tid, men det är helt mysigt nu när jag har tid att sitta med honom, får se nästa vecka när också Matilda är mitt ansvar.
Får se vad det blir, jag hoppas det ska fungera iallafall.
ja tycker man bra kan gå på sidan om de känns obekvämt! babyn äter ju ofta bättre å om de e lite lugnare å gästena förstår no! Själv tycker ja som int e blyg me att amma varsomhälst att vissa e lite väl känsliga å tycker man borde gå åt sidan, men de e väl så stor skillnad på olika generationer å kulturer me amningen å... Vaför kan man int bara få göra som man själv tycker e bekvämast för en själv å barne?
SvaraRadera